Finanskursen 2021

Vem var Frederic Bastiat?

Frederic Bastiat (1801-1850) var en fransk ekonom. Han är känd för att ha kommit på Alternativkostad.

Alternativkostnad är ett av ekonomins och börsens viktigaste begrepp.

Frederic Bastiat kom på Alternativkostnad

Här är ett exempel på Alternativkostnad:

Du har en miljon kronor att investera och endast tre val:

1. Investering a) ger dig 20% avkastning helt säkert om ett år.
2. Investering b) ger dig 40% avkastning om ett år, till 45% sannolikhet.
3. Investering c) ger dig 80% avkastning om ett år, till 20% sannolikhet

Den osäkra personen skulle placera en tredjedel i varje alternativ.

Men då blir alternativkostnaden 20,000 kronor.

Varför blir det så?

För att du kunde lagt allt i Investering a, med säkra 20%.

Det är såhär du ska tänka när du investerar.

Sträva efter att simplifera varje investeringstes ned till ett väntevärde.

Och om du inte kan göra det, kanske du inte borde våga investera i den aktien.

Varför blir alternativkostnaden 20,000 kronor? Såhär kan det uttryckas matematiskt:

200,000 – (200,000 – (333,333 x 0.2) + (333,333 x 0.4 x 0.45) + (333,333 x 0.8 x 0.2)) = 20,000

Broken Window Fallacy

Frederic Bastiats näst kändaste idé är Broken Window Fallacy, som är ett praktiskt exempel på hur Alternativkostnad fungerar i praktiken, sett från perspektivet av Bruttonationalprodukt eller hur regeringen spenderar skattepengar.

Frederic Bastiat ger exemplet av hur någon kastar sten på ett fönster och fönstret krossas i tusen bitar. Sedan köper affären ett nytt fönster.

Vad har hänt? Jo, just detta:

1. Fönstret förstörs och företaget behöver köpa ett nytt
2. En glasfirma tjänar pengar på att installera nytt fönster
3. Kanske köper även ovanstående glasfirma in extra material från sin leverantör

Det riktiga resultatet: Ett fönster har förstörts.

Det ekonomiska resultatet: Företag 1 köper något, företag 2 säljer något och redovisar högre resultat (högre BNP), företag 3 säljer något och redovisar högre resultat (högre BNP).

Vad innebär det? Att en massa pengar spenderats. Men inte till ett produktivt syfte. Det hade varit bättre om fönstret inte förstördes till en början; då hade istället pengarna kunnat återinvesteras inom företaget vars fönster förstördes.

Slutsats: BNP är inte ett pålitligt mått för länders välstånd eller produktivitet. Ett bättre mått av ett lands välstånd är den inflationsjusterade medianlönen.

Ljusmakaren

Frederic Bastiats tredje kändast idé är hans försvarstal för ljusmakaren, som satiriskt argumenterar mot protektionism (importskatter).

First, if you shut off as much as possible all access to natural light, and thereby create a need for artificial light, what industry in France will not ultimately be encouraged?

If France consumes more tallow, there will have to be more cattle and sheep, and, consequently, we shall see an increase in cleared fields, meat, wool, leather, and especially manure, the basis of all agricultural wealth.

If France consumes more oil, we shall see an expansion in the cultivation of the poppy, the olive, and rapeseed. These rich yet soil-exhausting plants will come at just the right time to enable us to put to profitable use the increased fertility that the breeding of cattle will impart to the land.

Our moors will be covered with resinous trees. Numerous swarms of bees will gather from our mountains the perfumed treasures that today waste their fragrance, like the flowers from which they emanate. Thus, there is not one branch of agriculture that would not undergo a great expansion.

Lärdom: Länder kan vilja skydda sina inhemska industrier för att bibehålla jobb. Detta är en bra idé när dessa industrier har en komparativ fördel (då landet gör det bättre än andra länder; men isåfall borde de inte ens behöva protektionistiska åtgärder). Regeringen har dock något att tjäna på saken då det ger en pålitlig källa av skatteinkomster.

Vad Lee Kuan Yew gjorde med Singapore är ett bra case study.

Slutsatsen är: Om ett land inte har en komparativ fördel inom något affärsområde, bör de skaffa det snarast, istället för att skapa en elakartad feedback loop av att gynna döende företag.