Finanskursen

I år har efterfrågan på energiaktier dessutom fått en extra skjuts av att inflation har lyft priset på olja och gas lite extra, samtidigt som stigande räntor har ökat den relativa attraktionen för oljeaktier med låga multiplar jämfört med tekniksektorns höga eller negativa vinstmultiplar.

Det beror på att när räntan stiger blir det jobbigare för investerarna att invänta vinster i hajpade tillväxtbolag som både är osäkra och ligger långt in i framtiden. Det gäller i synnerhet jämfört med oljesektorns låga multiplar på redan säkra och kraftigt stigande vinster.

Energi, S&P 500 och Nasdaq 100 (USD)

Men kanske har energisektorn därmed redan räknat hem framtiden. Är det kanske dags att rotera tillbaka till tekniksektorn eller någon annan bransch med långsiktig tillväxtpotential? Alla är ju överens om att vi måste fasa ut användningen av fossila bränslen så fort det är möljligt, så på sikt är väl oljeaktier utrotningshotade? Om Ukrainakriget snart är över och om höjda räntor leder till avmattning i ekonomin, så ökar utbudet på olja och efterfrågan minskar på samma gång. Då kan priset som balanserar utbud och efterfrågan mycket väl, falla under 80 dollar per fat igen, dvs till de priser som gällde 2014-2021.

Analysfirman abrdn har det som sitt minimiutfall för oljepriset. Och i den andra änden räknar firmans analytiker med ett pris på WTI-olja på 180 dollar per fat, under förutsättning att resten av världen genomför alla planerade sanktioner mot Ryssland. I ett sådant scenario lär många investerare önska att de hade varit snabbare med att byta fler av sina dyra och osäkra teknikaktier mot aktier i oljebolag.

Energiaktier och oljepris (USD)

Det stämmer förstås att oljepriset kommer falla när kriget är över och om det dessutom blir recession i stora delar av världen. Man ska dock inte glömma att Rysslands kunder har påbörjat en process att frigöra sig från rysk olja och gas. Den processen ändras inte bara för att det blir fred. Det betyder ökad efterfrågan på olja från annat håll och ett strukturellt tryck uppåt för oljepriset. Det adderar till trycket från anti-ESG-stämpeln som medfört underinvesteringar i oljesektorn och därmed en stadigt ökande brist på olja i världen. Visst kommer rysk olja läcka ut i världen på samma sätt som iransk har gjort det. Kina och Indien står redo med slangarna, men omställningen inför en ökad friktion som speglas i högre priser.

Utöver lösa scenarier om ett marknadsrally, därefter följt av ännu en kraftig nedgångsfas nästa gång
räntorna höjs ytterligare och recessionshotet manifesteras allt tydligare, så
tycker jag att man ska titta närmare på just oljesektorn.

Oljepriset drivs dels av balansen mellan utbud och efterfrågan, dels av krigsrelaterade embargon mot Ryssland.

På grund av att ESG-rörelsens åtgärder har medfört för lite
investeringar i ny oljeproduktion (och kärnkraft) samtidigt som utbyggnaden av
sol- och vindkraft kräver att det finns en viss mängd stadig baskraft per mängd
förnyelsebar energiproduktion så råder brist på olja i flera år till.

Situationen blir ännu värre av Rysslands aggressioner mot Ukraina med
efterföljande importstopp för olja och gas i flera Europeiska länder. Samtidigt
verkar OPEC den här gången välkomna höga priser för att reparera sina trasiga
statsbudgetar. Det gör det sannolikt med mycket högre oljepriser de kommande
åren. 150$ kan mycket väl bli det nya “100$”.

I det scenariot blir oljebolagens
vinster extremt höga. Rysslands också för övrigt, eftersom det alltid finns
någon att sälja till bakvägen. Den ryska rubeln talar sitt tydliga språk, dvs
att det går bättre än någonsin för Rysslands ekonomi tack vare kriget och tack
vare sanktionerna. Vidare verkar Ryssland inför vinterns uppvärmningsbehov
vilja använda naturgas och olja som påtryckningsmedel mot Tyskland för
politiska eftergifter. Tyskland som håller på att avveckla all sin kärnkraft,
precis i motsats mot Frankrikes strategi, ligger särskilt illa till och kommer
betala vad som krävs för att hålla invånarna varma och bilfabrikerna igång.

Ett bolag som ConocoPhillips (COP) har t.ex.
redan fallit från 124 till 90 dollar, trots att förutsättningarna för ett
mycket högt oljepris bara blivit bättre. Dessutom var priser på 110-120$ per
fat aldrig inräknade i aktiekursen. Det är just nu sannolikt oron över en
recession och kanske även över ett slut på kriget som gör att oljesektorn har
sålts av tillsammans med övriga marknaden. Det ser ut som ett rejält feltänk,
Oljebolagen är ovanligt billiga nu, särskilt med tanke på risken för en
utdragen konflikt med Ryssland och att vi inom ett par månader närmar oss
slutet på semestern (back to work) och därefter vinterkylan.

Rubeln kan kanske användas som ledande indikator för oljepriset (eller så är det tvärtom). I
vilket fall lockar oljesektorns oälskade ställning, ensiffriga vinstmultiplar
och stora uppsida i råvarans supply/demand-dynamik. Det gäller i synnerhet en
inflationistisk milj med stigande räntor som driver på en sektorrotation ut
från dyra teknikaktier och andra pandemivinnare in i sektorer med tydligare
värden här och nu. Där är energi svårslaget.

WTI – Western Texas Intermediate oljepris USD/fat

När man pratar om efterfrågan på olja ska man heller inte glömma att den används till mycket mer än att bara eldas upp för värme och transport. Olja används som råvara till både mat och en mängd olika byggnadsmaterial och konsumentprodukter. Efterfrågan tar varken slut eller kanske ens minskar från år till år bara för att man i minskande utsträckning bränner upp oljan.

Mätt över fem år har oljesektorn inte bara gått mycket sämre än Nasdaq utan även sämre än oljepriset. Det senare är nog en effekt av ESG-regler och det stigma som oljeinvesteringar för med sig. Därmed har värderingsmultiplarna på oljeaktierna fallit, trots att de förutsättningarna för högre oljepris och lägre total produktion har blivit bättre. Detta skulle kunna fortsätta.

Oljeaktier (USD), oljepris (USD) och Vestas Wind

Det saknas förstås inte risker för energisektorn, eller mer speciffikt för just oljeaktier. Centralbankerna verkar nämligen ha bestämt sig för att sänka konjunkturen i syfte att bekämpa den höga inflationen.

Amerikanska konsumentpriser t.ex. ökade med 8,5% de senaste 12 månaderna, och lönerna steg med 6%. Fed lär därför inte vika undan från sina planerade 10-15 räntehöjningar med mindre än att inflationen varaktigt faller under 4%, eller att marknaden för företagsobligationer låser sig. Det var det senare som fick Fed att vända på en femöring från höjningar till sänkningar och QE hösten 2018. Nej, räntehöjningarna och recessionen är nästan givna, vilket kommer medföra minskad efterfrågan på olja på marginalen.

Å andra sidan finns långsiktigt strukturell brist på olja. Dessutom handlas ett bolag som Conoco Phillips till bara 1,9 gånger det kommande årets försäljning, eller 4,2 gånger EBITDA och P/E 7,2. Det skulle rimligen kunna betyda att det finns 30-50% uppsida för aktiekursen, så länge inte oljepriset rasar signifikant.

Man ska heller inte bortse från marknadens förmåga att titta lite längre än bara fram till nästa hörn. Även om oljepriset kommer ner lite under början av en recession så vet investerarna att det snart kommer nya stimulanser samtidigt som investeringarna i nyproduktion förblir minimala.

Det räcker för övrigt med en vindstilla höst, för att inte tala om en kall vinter för att energibristen ska göra sig påmind igen och snabbt trycka upp oljan mot rekordnivåer.

Till och med på medellång sikt kan man tydligt se hur marknaden handlar vind och olja i direkt motfas, exemplifierat i grafen med Vestas Wind Systems (P/E på över 100 gånger vinsten om ett år trots ganska låga EV/S på 1,5 – det är svårt att göra vinst inom alternativa energislag). Oljeaktierna är en bra försäkring mot alla möjliga negativa händelser, mot såväl extremväder som krig och inflation. Det är inte konstigt att denna antifragila tillgång kallas för “svart guld”.

Jag citerar filmen 300 när det gäller det nuvarande investeringsklimatet: “Du kommer inte gilla det här, och det går inte över fort”, så se till att placera dig idag som du vill ha pengarna imorgon.