Vem var Adam Smith?

Adam Smith var en filosof från Skottland. Han är känd som Ekonomins Fader. Smith var den mest framstående tänkaren under den Skotska Upplysningen. Andra inflytelserika tänkare från denna era är exempelvis David Hume, James Hutton, Walter Scott och James Watt.

Adam Smith kom på de idéer som lagt grunden för det kapitalistiska systemet. Hans ekonomiska teorier för hur marknader fungerar används än idag överallt i världen.

Adam Smiths filosofi

Adam Smith är mest känd för sin idé om Den Osynliga Handen, vilket är en metafor för hur enskilda individer som agerar i sitt eget intresse utgör den totala ekonomin.

Läs även: Den Osynliga Handen, Adam Smiths viktigaste idé

Adam Smiths näst kändaste idé var Arbetsfördelning och Specialisering.

Adam Smiths nålfabrik

I sin bok The Wealth of Nations beskriver Adam Smith en nålfabrik.

Såhär beskriver Adam Smith arbetsfördelningen för den teoretiska nålfabriken:

‘One man draws out the wire, another straights it, a third cuts it, a fourth points it, a fifth grinds it at the top for receiving the head; to make the head requires two or three distinct operations; to put it on, is a peculiar business, to whiten the pins is another; it is even a trade by itself to put them into the paper; and the important business of making a pin is, in this manner, divided into about eighteen distinct operations, which, in some manufactories, are all performed by distinct hands’.

Sedan jämför han det mot om du eller jag (som saknar operativ kunskap) skulle starta en nålfabrik:

…a workman not educated to this business (which the division of labour has rendered a distinct trade), nor acquainted with the use of the machinery employed in it (to the invention of which the same division of labour has probably given occasion), could scarce, perhaps, with his utmost industry, make one pin in a day, and certainly could not make twenty.

Med detta exempel illustrerade Adam Smith hur ett företag som specialiserar sig på en uppgift och har en tydlig arbetsfördelning kan bli 4800 gånger så effektivt som ett företag där anställda enskilt försöker utföra varje arbetsuppgift inom värdekedjan.

Adam Smiths idé att företag ska specialisera sig utvecklades sedan till Taylorismen, vilket blev 1900-talets viktigaste och mest värdeskapande innovation, som möjliggjorde västvärldens industrialisering.

Ett av de kändaste exemplen av Adam Smiths arbetsfördelning är Henry Fords löpande band.

Växer ekonomin som en funktion av efterfrågan, eller är den bunden till utbudet av resurser?

Under 1700-talet argumenterade Thomas Malthus för att ökande befolkningstillväxt och bristande utbud av resurser skulle leda till att världsekonomin nådde en bristningspunkt där tillväxten slutade och välfärden gick utåt.

Adam Smith menade att mänsklig innovation, drivet av vår självbevarelsedrift och uppfinningsrikhet, kommer leda till bättre arbetsfördelning även om befolkningen blir större. Och det i sin tur leder till nya lösningar och utökar ekonomin.

Kort sagt, utgick Thomas Malthus från att ekonomin hade en bestämd storlek, medan Adam Smith ansåg att ekonomin är en funktion av mänsklig ingenuitet.

Denna tankegång har idag utvecklats till vad som kallas för “Supply vs Demand side Economics”.

Läs mer här:

• Supply Side Economics
• Demand Side Economics

Vem hade rätt, Adam Smith eller Thomas Malthus?

Med facit i hand, hade Adam Smith betydligt mer rätt än Malthus. Det är lätt att se, när vi noterar att de stora Internetföretagen nu står för merparten av Amerikanska börsen (om man nu väljer att mäta ekonomin i börsvärde).

Det är lätt för oss att skratta åt Malthus dystopiska framtidssyn, men då är vi efterkloka. Det var svårt för Malthus och dåtida personer att förutspå nya teknologiska rön och uppfinningar.

Idag har vi ganska bra koll på befolkningstillväxt och hur mycket som finns av olika resurser, råvaror och fyndigheter runtom i världen. Trots detta lyckas vi människor komma på nya smarta lösningar för att bli mer effektiva, producera mer mat, eller utvinna råvaror till lägre kostnad.

Vad kan vi lära oss från detta? Å ena sidan finns det ett begränsat antal resurser på jorden som en dag kommer ta slut. Å andra sidan har de som förutspått när det ska ske ständigt motbevisats för de inte kunnat förutse ny teknologi.