Finanskursen 2020

Det spelar förstås ingen roll vad något kostar i kronor och ören, för då skulle hushållen gjort uppror för länge sedan över att mjölken kostar 100 gånger så mycket i dag som den gjorde för 100 år sedan. Det viktiga är hur mycket pengar man har tillgång till i förhållande till mängden verkliga varor. I reala termer har mjölken ändå blivit 50% dyrare under perioden, vilket kanske beror på minskade skalfördelar i jordbruket, eller kanske någon hedonistisk justering för att mjölken smakar sämre i dag än förr. Hur absurd förklaringen till varför mjölk blivit dyrare för konsumenten än är, så lär den inte slå det amerikanska arbetsmarknadsdepartementets underhållande beräkningar.

De visar nämligen att en TV-apparat som kostade 1000 dollar för 20-25 år sedan i dag bara kostar 20 dollar. Och eftersom det är så dåligt för ekonomin att folk som just flyttat hemifrån kan köpa 50 gånger så många TV-apparater som jag kunde, är det tur att problemet kompenseras med mycket dyrare sjukvård och utbildning.

Något annat som hjälper till att lösa problemen som följer av att kostnaden för din mjukvara fallit med 75% och ditt mobilabonnemang med 50% under samma period, är att aktier blivit så mycket dyrare. Aktier ingår visserligen inte i KPI, men i praktiken hjälper förstås alla kostnader som stiger till med att bekämpa tendenserna mot lägre konsumentpriser.

Priset på aktier räknas inte i pris per aktie utan i pris per jämförbar enhet, ungefär som att mjölkpriset inte är per flaska eller kartong av olika storlek, utan per liter. Till exempel PEG-talet som försöker ta hänsyn till skillnaden i framtida tillväxttakt har ökat med över 50%. Och ett urval av cykliskt justerade vinst- och försäljningsmultiplar ligger dubbelt så högt som 1995, och tre gånger så högt som genomsnittet de senaste hundra åren. Du får alltså bara en tredjedel till hälften så mycket innehåll i intäkts- och vinstkartongerna när du köper dem idag jämfört med normalläget. Det beror dessutom inte på att man hoppas på högre vinster i framtiden, snarare tvärtom; det är de svaga utsikterna som gett upphov till situationen eftersom de medfört låga räntor och penningtryckande.

Så här har man gjort i alla tider, lovat runt och sedan tryckt ännu mer gratisvaluta, tills den kloka folkhopen insett att reala tillgångar gradvis blir en bristvara. Först accelererar ekonomin när valutan sprids i systemet via banker, bankirer och låntagare, sedan är det aktier och bostäders tur, och till sist är det bara ädelmetallerna kvar att parkera välståndet i. Det slutar alltid på samma sätt, att pengar får ett pris som motsvarar värdet på mängden valuta. Det var det som låg bakom guldets prisuppgång på 3000 procent i förra boomen, och det är inte alls omöjligt att en repris på steroider inleddes med starten på 2000-talet, för aldrig har det tryckts så mycket pengar som i dag och aldrig har det funnits så massiva och globalt synkroniserade skuldproblem som i dag. Gott nytt år och ett gyllene nytt decennium!