Bankerna tjänar 50 miljarder om året på bolån
Ett case study på svenska banker och kreditmarknaden
En genomsnittlig svensk storbank uppvisar en avkastning på eget kapital på ungefär 15%. Bolånedelen är kanske den bästa delen med en avkastning på 20%. Är det mycket eller lite, och skulle du själv våga ta samma risker för samma vinster?
Med en lite annan vinkel kan man säga att de fyra stora bankerna i Sverige tjänar 100 miljarder om året, varav hälften på bolån.
Den här artikeln handlar om storleksordningar i banksektorn och hur våra lån mekaniskt ger upphov till bankernas vinster. Och om du tycker att de tjänar för mycket ska du kanske låna ut själv via en P2P-plattform, eller helt enkelt köpa bankaktier.
100 miljarder kronor. Det är i runda slängar vad de 4 största bankerna i Sverige gör i vinst per år.
Vet du hur de gör det?
Det här är en liten översikt över hur du och jag och företagssektorns finansiella aktiviteter skapar 100 miljarder i vinster för bankerna. Per år.
Intäkterna uppgår till ungefär 200 miljarder, varav hälften (=100 mdr) kommer från bostads- och företagslån och hälften från diverse avgifter (fonder, aktiehandel, valutaväxling, låneupplägg mm).
I stort sett kan man alltså säga att 100 miljarder i intäkter från låneverksamheten rinner hela vägen ned genom resultaträkningen till ett resultat på samma 100 miljarder. Ett annat sätt att uttrycka det är att kostnaderna för personal, bankkontor, IT-infrastruktur, jurister, ledning med mera täcks upp av kundavgifter och andra diskretionära intäkter. I det perspektivet är låneverksamhetens 100 miljarder i intäkter också 100 miljarder i vinster, även om det inte riktigt är sant.
Ungefär hälften av låneverksamheten på 100 miljarder utgörs av bostadslån, dvs intäkterna från bolåneverksamheten uppgår till 50 miljarder.
Så här fungerar bolånens 50 miljarder om året:
När en bostadskund lånar pengar av banken krävs att banken avsätter ett säkerhetsbelopp på cirka 15% av lånebeloppet pga risken att låntagaren inte betalar tillbaka.*
* Det är staten som kräver detta för att se till att banker inte kan hamna i så stora problem att staten behöver rycka in och rädda banken. Både 1991 och 2008 visade det sig att varken staten eller bankerna kan räkna. Eller så bryr de sig inte. I vilket fall blir det skattebetalarna som får rädda bankerna och se till att bankcheferna kan fortsätta håva in stora bonusar och aktieägarna tryggt få sina årliga utdelningar.
Nu tror du kanske att banken sätter av 150 000kr för varje utlånad miljon, men så enkelt är det inte. Just bostadslån anses vara så säkra att man bara behöver räkna på ¼ av lånet, så det blir bara 37 500kr i säkerhetsbelopp. Det är så mycket kapitalbuffert (=”egna, reda pengar”) banken måste ha för att få lov att ge ut lånet på 1 miljon.
Obs, att siffran är avrundad och inte räknar med de exakta kapitalkraven justerade för t.ex. regulatorisk systemriskbuffert, så egentligen är kapitalkravet närmare 50 000kr för en miljon i bolån.
Vad får då banken för avkastning på sina 50 000kr? Jo, du betalar idag omkring 2,00% i ränta på ett miljonlån. Det är 20 000 kr/år. I förstone kan det låta som om banken därmed avkastar 20tkr / 50tkr = 40% per år på ditt bolån, men banken har också en del kostnader förknippade med lånet.
Den viktigaste kostnaden är till vilken ränta banken själv kan låna pengar för att i sin tur låna ut till dig. Den senaste tiden kapar det ungefär en fjärdedel (dvs 0,50 procentenheter av 2,00 procent, så då blir det 1,50 procentenheter kvar) av de 20 tusen, vilket ger 1m * 1,5% = 15tkr kvar. Det motsvarar en avkastning på eget kapital på 15tkr / 50tkr = 30%. Enligt Finansinspektionen låg den genomsnittliga marginalen på 1,46% för första kvartalet 2019, så den intuitiva kuvertkalkylen verkar stämma hyggligt med verkligheten.
Sedan ska avsättningar för kreditförluster och skatt räknas av. Kreditförlusterna är just nu i det närmaste noll, men över en cykel brukar man behöva räkna med 0,10-0,25% per år. Ett år under krisen i Baltikum uppgick kreditförlusterna till över 10,00 procent vilket var mycket nära att sätta hela Swedbank i konkurs.
Om vi räknar av 0,15 procentenheter i kreditförluster från ränteintäkterna blir det 2,00%-0,50%-0,15%=1,35% kvar. Efter skatt på 22% blir det 0,78*1,35% => ca 1,06% kvar, dvs 10 600kr per år på det avsatta kapitalet om 50 000kr.
Bolånen avkastar cirka 20%. Det blir fortfarande en ganska hög avkastning efter skatt på 10 600/50 000 = ca 20% för bolåneverksamheten. Bolånedelen avkastar alltså bättre än genomsnittet på cirka 15% för en typisk bank, vilket ska räcka till en utdelning/återköp på ungefär 10%, samt ytterligare en handfull procent för att kunna växa i takt med låneekonomin i Sverige.
Just Swedbank hade t.ex. ett räntenetto på 6,4 miljarder i Q1 2019, provisionsintäkter på 3,1 miljarder och kostnader på 4,5 miljarder samt skattekostnader på 1,35 miljarder. Resultatet efter skatt blev 5,3 miljarder, dvs knappt en fjärdedel av totalen för de fyra största bankerna.
Tycker du att det är mycket eller lite i vinst?
Skulle du själv låna ut 1 mkr till någon okänd mot 20 tkr om året i ränta (givet att du kan låna upp beloppet själv för 10tkr/år)?
Vad gör du om låntagaren förlorar jobbet, eller dör? Du måste fortfarande serva lånet på din sida tills du sålt den pantsatta bostaden. Tänk om du inte får tillräckligt högt pris? Bostäder fungerar precis som aktier, guld och olja. De kan också falla i pris – särskilt om ingen vill bo exakt där.
Banken får som sagt bara omkring 2% före kostnader, medan du kan få 6-12% ränta om du lånar ut pengar privat på t.ex. Lendify eller Tessin.
Vad beror detta på?
Det beror på att bostäder anses utgöra väldigt bra säkerheter. Det beror inte bara på att de är svåra att ta med sig, utan på att folk mycket ogärna vill bo utan bostad, och därför gör nästan vad som helst för att betala räntan på bolånet — t.o.m. snålar in på öl, godis, julklappar, pizza och resan till Thailand om det krävs.
Finanskursen 2020