Finanskursen

Privata investerare har sällan samma expertis eller resurser som stora institutionella investerare, men de behöver heller inte följa samma regler och lagar…

 

Visste du till exempel att hedgefonder måste redovisa alla sin innehav varje år? Eller att de, i vissa fall, måste följa specifika krav från sina största kunder?

 

Visste du att Indexfonder tvingas köpa och sälja aktier baserat på godtyckliga regler för vad lagstiftarna anser måste ingå i indexet? (Och detta kan, i USA, förändras via lobbying).

 

Visste du att Pensionsfonder och andra stora institutioner ej får äga mer än en viss % av de utomstående aktierna av ett bolag? (Även om de hittar ett guldläge får de bara köpa en liten bit.) Eller att de kan tvingas sälja tillgångar som nedgraderas i säkerhetsgrad (ex: från A till B)? Och att detta kan ske på godtyckliga villkor. De kan bli forcerade köpare av mediokra aktier och forcerade säljare av kvalitetsaktier.

 

Som privat investerare slipper du tyngas ned av dessa regelmässiga handikapp.

Däri kan din fördel på marknaden ligga.

Dessutom kan du ha tålamod att ligga kvar i aktier som gått dåligt på “kort sikt” (1-2 år) men kommer återhämta sig. Institutionella investerare måste ofta sälja ut sig för att inte tynga ned sin performance. En fond klarar kanske ett års negativt resultat, men vid två år eller mer blir det svårt att få nya kunder. Som privat investerare har du inte dessa problem. Använd det till din fördel.

Privata investerare kan inte klå stora institutionella investerare om de försöker kopiera dem och spela samma spel. Istället måste du, som privat investerare, ta tillvara på dina egna unika styrkor. Exempelvis:

• Dra nytta av marknadens irrationella svängningar.
• Köp och sälj så mycket du vill, när du vill, så länge du har kapital.
• Fokusera på en eller ett fåtal tillgångsklasser, branscher, eller företag — och utveckla spetskompetens där.

Av dessa är det sista exemplet det mest intressanta (med störst egen applikation), för det innebär en sorts specialisering. Det kan vara väldigt effektivt av olika anledningar, exempelvis, genom att bygga upp ett nätverk och därmed få tillgång till relevant information snabbare än andra, att vara mer fokuserad än andra investerare och övriga marknaden på din tillgångsklass och därmed ha bättre koll på förändringar som sker inom området, och så klart, att utveckla en fingertoppskänsla för ditt särskilda expertområde som inte andra enkelt kan imitera.

Olika anledningar till att småsparare och privata investerare kan klå stora institutionella investerare:

• Curse of knowledge hos de erfarna. Detta är en psykologisk effekt som innebär att när man har gedigen erfarenhet inom ett område, tar man ofta för givet att andra också kan vissa grundläggande saker om området. Men detta är ofta en felaktig slutsats. Ta till exempel läkare, som ofta slänger runt med anatomiska och medicinska termer i sitt vardagsspråk, eller programmerare och IT-proffs som ofta utgår från att resten av befolkningen förstår hur datorer och nätverk fungerar. Men de flesta människor har varken koll på medicinska termer eller datorer, och förstår inte vad de menar. Samma fenomen sker på aktiemarknaden när, exempelvis, erfarna investerare utgår från att grundläggande förändringar av ett specifikt bolags nyckeltal genast blir inprisade i marknaden bara för att de uppmärksammade det fort, eller att någon nyhet publiceras i massmedia och aktiekursen går upp, trots att det är ett dåligt företag. Kanske stämmer dessa påståenden, kanske inte. Men det symptomatiskt av COK att automatiskt utgå från att det stämmer–och det kan resultera i stora “blind spots” då man förvirras av marknadsrörelser och överkomplicerar saker som egentligen är enkla och man tar för givet. Detta leder till att proffsen missar investerings- och spekulationsmöjligheter som amatörer eller mindre erfarna märker.

• Homeostas hos de äldre – över 40 år – samt inskolad i tidigare paradigm. Detta är en biologisk och psykologisk effekt som innebär att ju äldre folk är, desto svårare är det att ändra sina vanor, trosatser och tankemönster. Ett bra exempel är den stora förändringen med ett marknadsklimat styrt av låga räntor, nollräntor och t.om minusräntor. Det är i teorin mycket enklare för unga människor, särskilt utan tidigare erfarenhet av finansmarknaden, att anpassa sig till detta än det är för de gamla rävarna med 10+ års erfarenhet. Detta är ett paradigmskifte av högsta grad, och det är lättare för unga att ställa om sig till detta, eftersom de inte behöver ändra sina trosatser till samma grad.

• Gå in i små / opopulära tillgångar / onoterade bolag. I alla dessa tre exempel kommer du gynnas och tjäna stora pengar om du hinner före de institutionella investerarna. För när det når dem, flödar mycket kapital in, och då går kursen upp rejält (även om tillgångens faktiska värde är detsamma som för en vecka sedan). Men varför skulle du märka det innan dem? Kanske för att de tvingas hålla koll på andra tillgångsklasser, eller företag med större market cap (över $1B).

• Genom att koncentrera ditt innehav samt att ej vara forcerad köpare eller säljare. Det finns goda argument för att den bästa investeringsstilen är den som du enklast kan hålla dig till på lång sikt. Alltså: en investeringsstil som passar din karaktär och temperament. Ett argument är “Dollar-cost averaging”– att långsiktigt Buy-and-Hold överpresterat index tack vara låga historiska inköpspriser i en ständigt växande marknad. Ett annat, kanske starkare argument, är att institutionella investerare sällan tillåts ha en egen stil, eftersom de måste handla efter diverse regler eller riktlinjer för fonden/företaget/institutionen. Som tidigare nämnt, tvingas ofta stora institutionella investerare att köpa eller sälja, trots att de vet bättre eller inte vill. De kan bli focerade säljare av ett jättebra företag eller en högavkastande obligation för att den anses vara mindre säker (även om de inte håller med om detta beslut, utan anser att de faktiska riskerna är exakt likadana som de var förut). Och de kan bli forcerade köpare av nya aktier eller andra värdepapper på grund av att de godtyckligt inkluderas i något Index, trots att de–om de själva fått välja–hellre hade köpt mer av något annat, existerande värdepapper i sin portfölj, som de kanske redan äger full laglig andel av. Sådana problem har du inte som privat investerare.

• Sist, men inte minst: Genom att lära dig spelreglerna bättre — specifikt för det “lilla spel” du passar väl för. Som vi inledde med i artikeln, gäller olika regler och lagar för olika områden av marknaden, för olika finansiella instrument, och för olika sorters aktörer (t.ex privatinvesterare vs institutionella investerare). Det är omöjligt att hålla koll på allt, eftersom förändringar sker hela tiden, och det är just denna dynamik som ger upphov till ineffektiviteter på marknaden.