Tillgång och Efterfrågan i Marknaden

blank

Den mest grundläggande ekonomiska principen, och 3 exempel då den konventionella teorin inte räcker till

Tillgång och efterfrågan speglar konsumenters beteende på en marknad. Det är antagligen den mest grundläggande och allmängiltiga ekonomiska principen.

I korthet: Produktionen av en viss vara eller tjänst kommer fortsätta tills den nått sin efterfrågan (“supply will expand to meet demand”).. Då sägs det att utbudet och efterfrågan har nått en jämviktspunkt (“price equilibrium”). Denna process, sett från ett helikopterperspektiv, är även känd som Den Osynliga Handen (ett begrepp som myntades av ekonomen Adam Smith).   

Om du gått på universitet och har en kandidat eller masters i ekonomi, har du säkerligen läst mikroekonomi. Där är tillgång och efterfrågan det första man lär sig. Sedan konsument- och producentöverskott. Detta är viktigt att lära sig om du vill förstå ekonomin och aktiemarknaden bättre, för det förklarar hur köpare och säljare beter sig på en marknad.

Efterfrågan hänvisar till hur mycket (hur stor kvantitet) av en vara eller tjänst köpare efterfrågar. Kvantiteten bestäms av hur stort antal folk är villiga att köpa för ett särskilt pris. Relationen mellan pris och efterfrågad kvantitet är efterfrågan. Tillgång representerar produktionskapacitet av marknaden. Relationen mellan tillgång och efterfrågan beskriver hur kapital och resurser allokeras på marknaden och hur konsumenters val och preferenser ändras i respons.

Vad påverkar tillgång och efterfrågan?
Sex olika faktorer:
  1. Priset på varor och tjänster
  2. Priset på substitut eller närliggande varor och tjänster
  3. Köpares inkomster (hur mycket pengar de har)
  4. Total penningmängd – antalet pengar i omlopp
  5. Konsumenters smak och preferenser (vad de letar efter)
  6. Förväntningar – oftast om priser (om man tror att toalettpapper kommer bli dyrare, köper man kanske ett lager i förväg)

Övriga saker som påverkar tillgång och efterfrågan (som du inte får lära dig på business school)

Enligt den konventionella visdomen om tillgång och efterfrågan ska folk köpa mer om en vara plötsligt blir billig. Men kan det möjligen finnas tillfällen då detta inte stämmer? Ja, flera. Låt oss gå igenom några exempel.
  • Exempel 1: Säkerhet eller hög kvalitet krävs. Ett industriföretag specialiserar sig i tillverkning av drillborrar. Deras senaste produkt är en diamantborr. För att tjäna så mycket pengar som möjligt, ska de prissätta borren dyrt, billigt eller mittemellan? Enligt grundteorin för tillgång och efterfrågan ska de nog ligga någonstans i mitten för att nå ett jämviktspris. Men i verkligheten är detta en dum idé för det kommer antagligen–paradoxalt nog–resultera i att färre kunder köper borren. Varför? För att om du ska köpa en diamantborr vill du antagligen att den är av hög kvalitet, håller länge och inte har några risker eller konstigheter med sig. Dessutom, om du ska köpa en diamantborr, är du inte ute efter att fynda eller spara pengar, utan du kommer leta noggrant och vara säker på att du gör det bästa valet. Företagets borr är av högsta kvalitet, men om de sätter ett lågt pris på den, kommer det skicka iväg fel signaler till kunder och subkommunicera att borren inte är av högsta kvalitet.
  • Exempel 2: Statusföremål och exklusivitet. Kanye West har samarbetat med stora skoföretag (som Nike och Adidas) för att tillverka de dyra märkesskorna “Yeezys”. Yeezyskor kan kosta allt mellan 200 till 20.000 dollar. De superdyra skorna tillverkas endast i limiterat antal (t.ex 5, 50, 150 stycken i hela världen). Det nuvarande utbudet av skorna når inte fram till den starka efterfrågan. Produktionskostnaderna är låga, så varför inte bara tillverka så många som möjligt för att tjäna mer pengar? För att det sänker det associativa värdet av varumärket. Om de tillverkar dubbelt så många kan de tjäna dubbelt så mycket pengar detta år, men det kommer urholka varumärket och antagligen kommer de inte kunna tjäna mycket pengar 2-3 år framåt.
  • Exempel 3: Auktionsliknande situationer. På en auktion säljs föremål till den budgivare som är villig att betala högst pris. På auktioner säljs allt möjligt; från antika möbler till tavlor, första utgåvan av kända böcker eller andra samlarobjekt. De allra flesta gör stora förlustaffärer på auktioner, men det finns ett litet antal folk som lever av att fynda på auktioner och olika sorters loppmarknader. Dessa är samlare, konnisörer och byteshandlare. Anledningen till att de är framgångsrika är för att de vet vad föremålen de köper är värda. De är mer informerade än både säljaren och övriga budgivare. Och de vägrar köpa för mer än sitt eget högsta pris, oavsett vad andra budgivare i publiken är villiga att betala, oavsett om presentatören säger att objektet är sällsynt eller populärt. Detta är för övrigt en fin parallel till aktiemarknaden och värdeinvesterare.

Dessa exempel kan förklaras i mer detalj av diverse psykologiska anledningar. Om du tycker det är intressant kan du läsa mer om cognitive biases och behavioral economics. Tre bra introduktionsböcker är Predictably Irrational, Thinking Fast and Slow, och Black Swan.

Slutsats:

Tillgång och efterfrågan är en viktig ekonomisk princip som förklarar hur marknader fungerar, köpare och säljare interagerar med varandra och vad som kan hända när priser går upp eller ned. Men den konventionella visdomen räcker inte för att förklara alla exempel, den måste fyllas ut av en bredare förståelse för kulturella fenomen (som skiljer sig mellan länder och personer) och hur människor fungerar (enligt psykologiska principer).

Finanskursen 2019

blank

Presenteras av Mikael Syding

*Lär dig grunderna av värdeinvestering och hitta billiga företag

*Samla dina investeringsidéer och gå igenom dem systematiskt

*Förstå den mänskliga faktorn: Självkännedom, psykologi och risk