John Kenneth Galbraith
En kanadensisk ekonom som beskrev Depressionen 1930 bra
John Kenneth Galbraith var pragmatisk:
“Where the market works, I’m for that. Where the government is necessary, I’m for that. I’m deeply suspicious of somebody who says, ‘I’m in favor of privatization,’ or, ‘I’m deeply in favor of public ownership.’ I’m in favor of whatever works in the particular case.”
Vem var John Kenneth Galbraith?
Både hade namn som började med John, och även ett mellannamn. Ska man ge sina barn ett mellannamn för att de ska bli extra långa och ekonomiska genier?
Inte bara blev John Kenneth Galbraith lång, utan han blev även gammal. 97 år.
Dessutom skrev han 48 böcker.
Viktigt att veta om John Kenneth Galbraith
- Han tyckte inte om när ledande företag “mobbade” konsumenterna genom att sätta marknadspriset
- Han tänkte mer på jämvikt mellan producent och konsument, än strategi
- John Kenneth Galbraith hade mycket bra att säga om hur ekonomin ska förhålla sig till moral och mänskligheten, men om man vill tjäna pengar bör man istället läsa Richard Koch’s Star Principle.
Man kan nästan gissa att hans mamma uppfostrat honom att inte slå ned de mindre barnen.
John Kenneth Galbraith hatade möten
Han skrev en ilsken essä om de värsta problemen med möten, antagligen färgat av hans jobbiga erfarenhet från byråkrati:
Meetings are a great trap.… they are indispensable when you don’t want to do anything.
Men meet together for many reasons in the course of business. They need to instruct or persuade each other. They must agree on a course of action. They find thinking in public more productive or less painful than thinking in private.
But there are at least as many reasons for meetings to transact no business. Meetings are held because men seek companionship or, at a minimum, wish to escape the tedium of solitary duties. They yearn for the prestige which accrues to the man who presides over meetings, and this leads them to convoke assemblages over which they can preside.
Finally, there is the meeting which is called not because there is business to be done, but because it is necessary to create the impression that business is being done. Such meetings are more than a substitute for action. They are widely regarded as action.
Even though nothing of importance is said or done, men of importance (CEOs, Founders) cannot meet without the occasion seeming important.
Möten kan vara bra. Särskilt i techbolag. Eller under Corona då alla känner sig ensamma. Men för att understryka John Kenneth Galbraith poäng, så är möten ofta ett slöseri på tid och resurser när folk vet vad de egentligen borde göra, men istället väljer att socialisera.
Kom ihåg: Definitionen av en ekonom är någon som förhåller med resurser på bästa sätt.
Embezzlement
To the economist embezzlement is the most interesting of crimes. Alone among the various forms of larceny it has a time parameter. Weeks, months, or years may elapse between the commission of the crime and its discovery. (This is a period, incidentally, when the embezzler has his gain and the man who has been embezzled, oddly enough, feels no loss.
John Kenneth Galbraiths viktigaste idé var “The Bezzle”, eller Embezzlement. Alltså antalet pengar i omlopp som består av bedrägerier.
Ingen vet förrän det blir en kris/krasch/avslöjande.
Tills dess, är dessa pengar i omlopp.
Vad innebär det? Att ekonomin och börsen kan verka bättre än den faktiskt är.
John Kenneth Galbraiths koncept Embezzlement (“FÖRSMUSSLING”) är viktigt, men det går inte att mäta.
Två exempel:
- Luriga brott, White-Collar Crime, som Enron, där alla inblandade mutas och det fortgår till en plötslig kollaps. Under tiden ser allt ut att gå upp för statistiker.
- Drogpengar som finansierar låtsasverksamheter för att tvätta pengar. Det skapar samma effekt som Broken Window Fallacy, sett till BNP.
Ingen vet hur stor andel av icke-produktiva pengar som cirkulerar i systemet vid någon enskild tidpunkt. Men vid extrempunkter får vi reda på siffrorna.