Vem var John Maynard Keynes?
En brittisk ekonom vars teorier blivit populära bland regeringar
Vem var John Maynard Keynes?
John Maynard Keynes (1883 – 1946) var en brittisk ekonom vars teorier blivit populära bland regeringar och haft stort inflytande på deras finanspolitik.
John Maynard Keynes var med i Bloomsburygruppen (en eklektisk grupp av brittiska tänkare och konstnärer). Dessutom var han homosexuell.
John Maynard Keynes: Investeraren
The ignorance of even the best-informed investor about the more remote future is much greater than his knowledge.
–John Maynard Keynes
John Maynard Keynes var en duktig investerare som blev rik genom en kombination av spekulation och långsiktigt aktieägande. Här är hans egen definition av skillnaden:
“Investing is an activity of forecasting the yield over the life of the asset; speculation is the activity of forecasting the psychology of the market.”
Han blev sedan erbjuden att förvalta pengar åt King’s College, Cambridge, the National Mutual och the Provincial Insurance. Året var 1924. Trots att han enligt utsaga endast spenderade 30 minuter per dag på att övervaka dessa investeringar och läsa rapporter, gick det bra.
Kings College portfölj ökade från £30,000 till £380,000 mellan åren 1924-1946. Det motsvarar en årlig avkastningen på ungefär 12% under 22 år. Det kan låta svagt, men:
- Under de 22 åren John Maynard Keynes mer än tolvdubblade King’s Colleges portfölj, gick den brittiska aktiemarknaden endast upp 2.4x.
Börsen som Skönhetstävling
Successful investing is anticipating the anticipations of others.
–John Maynard Keynes
För att förklara börsens spekulativa natur gav Keynes analogin med en skönhetstävling i tidningen, där man skulle välja de 6 populäraste av 100 fotografier med folks ansikten.
Han förklarade att de flesta skulle antagligen välja ut fotografierna av de 6 personer de själva ansåg var mest attraktiva. Men Keynes menade att den vinnande strategin istället var att tänka steget längre och gissa vilka 6 fotografier andra kommer anse vara mest attraktiva.
Detta tankesätt står i kontrast till värdeinvesterande, där du vill köpa ett företags framtida kassaflöden till rabatt, oavsett vad andra tycker eller tänker om aktien.
Men bli inte lurad, John Maynard Keynes var först och främst en långsiktig värdeinvesterare, som går att utröna genom att läsa vad han skrev till kollegan F.C Scott:
As time goes on, I get more and more convinced that the right method in investment is to put fairly large sums into enterprises which one thinks one knows something about and in the management of which one thoroughly believes. It is a mistake to think that one limits one’s risk by spreading too much between enterprises about which one knows little and has no reason for special confidence… One’s knowledge and experience are definitely limited and there are seldom more than two or three enterprises at any given time in which I personally feel myself entitled to put full confidence.
Med andra ord, föredrog John Maynard Keynes att ha ett fåtal stora positioner i aktier han förstod väl; motsatsen till att diversifiera sin portfölj för sakens skull. Eller som Peter Lynch kallat det, Diworsification.
Keynesianismen
Keynesianism (eller Keynesiansk ekonomi) kan vara ett polariserande ämne.
Det är därför viktigt att ha i åtanke omständigheterna John Maynard Keynes kom på sina ekonomiska teorier och vad hans ursprungliga syfte var. De omständigheterna var:
- Ett krigshärjat Europa från Första Världskriget, följt av Depressionen 1930, och sedan inledningen till Andra Världskriget
- En antipati mot auktoritära regeringar
- En vilja att skapa ett stabilt ekonomisk system frånkopplat krig
Vad ville John Maynard Keynes uppnå?
En ekonomi utan dramatiska cykler och krig, med stadig tillväxt och kontrollerbar inflationsnivå.
Två typer av Keynesianism
Det är viktigt att skilja mellan:
- a) Vad John Maynard Keynes själv tyckte och trodde och
- b) Hur politiker valt att “cherry-picka” delar från hans filosofi att använda för att förskanska sig mer makt över landets ekonomi och medborgare
Det är den senare typen som de flesta i modern tid associerar med Keynesianism.
Men det är en bastardiserad version av vad John Maynard Keynes själv hade gjort, om han varit makthavare. Keynes vänder sig antagligen i graven nu. Kanske förutspådde han vad som skulle hända?
Keynesianism och Politik
I work for a Government I despise, for ends I think criminal.Economics is a dangerous science…The ideas of economists and political philosophers, both when they are right and when they are wrong, are more powerful than commonly understood. Indeed the world is ruled by little else. Practical men, who believe themselves to be quite exempt from any intellectual influence, are usually the slaves of some defunct economist.Madmen in authority, who hear voices in the air, are distilling their frenzy from some academic scribbler of a few years back. I am sure that the power of vested interests is vastly exaggerated compared with the gradual encroachment of ideas. Not immediately, but after a certain interval; for in the field of economic and political philosophy there are not many who are influenced by new theories after they are twenty-five or thirty years of age, so that the ideas which civil servants and politicians and even agitators apply to current events are not likely to be the newest. But, soon or late, it is ideas, not vested interests, which are dangerous for good or evil.–John Maynard Keynes
Det är inte svårt att förstå varför politiker annammat Keynesianismen:
För det första rationaliserar det inflation. För det andra tillåter det dem att trycka pengar för egna ändamål, eller för att få mer röster. Och för det tredje så ger det skenet av man kan styra ekonomin (vilket är betryggande för mindre intelligenta personer i befolkningen).
Med andra ord: Keynesiansk finanspolitik är ett verktyg för politiker att bli omtyckta bland det otänkande folket, eller i vissa fall, berika sig på statens bekostnad.
Det är lättare för politiker att trycka pengar (och späda ut valutans värde) än det är att höja skatterna eller skära ned på regeringens utgifter (avskeda ineffektiva administratörer eller sluta skänka bistånd).
Höjer man skatterna blir folk sura och kanske inte röstar på en nästa val. Men genom att trycka pengar och inflatera valutan, skapas en dold skatt som folket inte märker. Samtidigt kan det ledande politiska partiet säga, “Vi räddade miljön med 50 miljarders stöd till vindkraft!”
Det är nämnvärt att statsskulden ökat i praktiskt taget alla länder sedan 1950, samtidigt som den inflationsjusterade medianlönen stått stilla sedan 1970.
[Illustrerat: Produktiviteten har gått upp sista 50 åren, men ej de inflationsjusterade medianlönerna.]
Kritik mot Keynesianism
Den största kritiken mot Keynesianismen är att:
- När regeringen kontrollerar penningpolitken skapar det större och värre bubblor (Boom-and-Bust cycles) än om man låtit bli, och istället tillåtet marknaden att autokorrigera sig naturligt.
- När regeringar agerar domare på marknaden kommer det per automatik skapa en orättvis fördelning av ekonomiska resurser, där vissa företag eller samhällsgrupper gynnas på bekostnad av andra. Det leder även till skadliga incitament (“Moral Hazard“) på grund av inkompetens och korruption (som 2008-kraschen i USA, där skattebetalare fick plocka upp notan för Wall Streets förluster).
- Avskaffandet av Guldmyntfoten och användning av Fiatvaluta leder till dold, okontrollerbar inflation, vilket gynnar rika som äger reala tillgångar (aktier, fastigheter, värdepapper) men skadar arbetarklassen vars förmögenhet främst kommer från löner.