Kan oljan bli vinnare i alla mot alla?
Precis som guld och aktier är olja en realtillgång, och när priset på pengar faller tenderar priset på riktiga saker att stiga.
Oljan kan vara på väg mot en ny vår i en värld som mest präglas av leken alla mot alla.
På tidigt 80-tal gick det tysk-amerikanska vänskapsbandet DAF:s låt “Alla Mot Alla” varm i mitt pojkrum i Västerås. Även “Ein Bisschen Krieg” hade sin givna plats.
De närmaste dagarna ligger mitt fokus på oljeföretaget, världens mest vinstgivande organisation, Arabien & Amerika-företaget Aramco. I söndags sattes emissionsprisintervallet till 1,6-1,7 tusen miljarder dollar, eller runt 15 gånger förra årets vinst.
Den för en oljeproducent historiskt höga värderingen innebär ett snävt värderingsspann på bara 100 miljarder dollar, vilket annars kan jämföras med proffsen på Morgan Stanleys löjeväckande range på 1 000 miljarder dollar.
Fast egentligen är det Morgan Stanley som är ärliga, när de visar hur omöjligt det är att värdera företag med någon särskild precision. Dessutom vill de ju genomföra affären oavsett slutvärde, för courtaget utifrån noteringsvolymen på cirka 250 miljarder kronor kan behövas om aktiekursen någonsin ska närma sig toppen för 20 år sedan.
Samtidigt skanderar de uppretade folkmassorna i Iran “Vad hände med oljepengarna?”
För i kriget med alla mot alla, med oljan i mitten har USAs klumpiga utrikespolitik medfört terrorism som lett till ekonomiska sanktioner vilka i sin tur drivit på ytterligare terrorism. Så länge bensinen varit gratis, enligt samma princip som romarrikets bröd och skådespel, såg folket mellan fingrarna på sin korrupta regim.
Men när priset ännu en gång höjdes i fredags, denna gång med 50 procent, till nivåer på upp till fyra gånger högre än tidigare brast något. Ayatolla Ali Khamenei hade då mage att påpeka att vandalisering inte är något normala människor gör, och stängde resolut ner internet samt beordrade skarpa skott mot demonstranterna.
Notera att bensinprishöjningen bara var sista droppen för det iranska folket, det är egentligen allt annat som är fel, men när man inte ens kan få billig bensin i utbyte mot förtryck då får det vara nog.
Vad som än händer verkar oljespekulanter tänka att ”Ein Bisschen Krieg” har ingen dött av. Trots svaga lagersiffror förra veckan och löften om ökad produktion i Ryssland och Brasilien har WTI-oljepriset letat sig upp från 51 dollar i början av oktober till 58 dollar i fredags, vilket är precis över det glidande medelvärdet för 200 dagar.
Kanske är det en ny vår på gång för oljan efter ett tufft decennium. Makrobilden är förstås fortfarande negativ, och ett meningsfullt handelsavtal mellan USA och Kina dröjer i alla mot alla-leken, men det betyder å andra sidan bara att det kommer mer stimulanser.
Precis som guld och aktier är olja en realtillgång, och när priset på pengar faller tenderar priset på riktiga saker att stiga. Titta bara på Venezuelas aktieindex eller bitcoin i Argentina för inspiration, alla mot alla-players.
Finanskursen 2020