Finanskursen 2021

(Obs: Några av dessa har nämnts i vårt podcastavsnitt IMH.)

Vad är ett arbitrage? Det är en plötslig ineffektivtet på marknaden. Enklaste exemplena är valutakurser som skiljer sig på olika marknader (trots att de borde vara lika), eller när aktieägare överreagerar på irrelevanta nyheter.

Även om du inte är bekant med Arbitrage kanske du hört talas om “Special Situations” eller “Triggers“?

Det är samma fenomen, men uttryckt annorlunda.

Nedan går vi igenom 22st exempel av arbitrage.

Finns inte jättemycket att säga om varje enskilt exempel, men det är bra att lägga dem på minnet.

På så sätt kan man ibland få vara med om plötsliga lägen för en trade; eller, ännu bättre, det kan skapa en möjlighet att öka sin position i ett långsiktigt innehav man gillar. 

22 typer av Arbitrage

1. Nyårseffekten: Det är allmänt förhöjd aktivitet under kvartalsskiften och särskilt i december-januari pga kombinationen av (a) fonder som ägnar sig åt “Window Dressing” (säljer av årets förlorare och köper av vinnare), samt (b) privatpersoner utan Investeringssparkonto (ISK) som kvittar förluster mot vinster för att minska skatt, vidare ska (c) nya pensionspengar strösslas ut över börsen, så lägg dina planerade köp tidigare än dessa datum, och försäljningarna ett tag efter.
2. Forcerad säljare: När en större ägare, eller många mindre ägare, tvingas sälja förhastat på grund av att de behöver pengarna. Som när Rick Guerin tvingades sälja sina Berkshireaktier till Warren Buffett för att återbetala sin skuld (han var högt belånad under en börskrasch.)
3. Aktie tas bort från index: Indexfonder måste sälja en viss vikt av bolaget.
4. Aktie läggs till i ett index: Indexfonder måste köpa en viss vikt av bolaget.
5. Listbyte: När ett bolag byter till en större lista brukar fler investerare (inklusive fonder) få upp ögonen för bolaget. Om det är ett bra och relativt undervärderat bolag kan effekten vara avsevärd.
6. Överreaktion på nyhet:  Kan vara både positivt eller negativt för aktien; dvs, om en nyhet egentligen bara ska ha 5% kurspåverkan kan “Överreaktionen” tillfälligt innebära mellan 10-15%. Vanligaste exemplet är mellan kl 9-10 på morgonen under den så-kallade “Tradingtimmen”. 
7. Börsintroduktion (IPO): När ett företag introduceras på börsen brukar det vara förhöjd aktivitet under dag 1-7. Utöver IPOs inkluderar detta även direktlistningar via SPACs, RTOs och DPOs.
8. Utebliven utdelning: Brukar tolkas med besvikelse och aktien går ned. Kan skapa en negativ överreaktion hos utdelningsinvesterare och pensionärer, även om bolaget tydligt kommunicerar att pengarna återinvesteras effektivt för att skapa högre avkastning inom verksamheten.
9. Förhöjd eller extra utdelning: Brukar tolkas med glädje och aktien går upp.
10. Spin-Off: När en del av verksamheten köps upp av en privat ägare, eller börsnoteras, separat från resten av bolaget. Exempel på svenska börsen inkluderar AddLife, (från AddTech), Epiroc (från Atlas Copco), och Angler Gaming (från Betsson). Dessa avknoppningar görs för att man anser att affärsegmentet förbises inom det större bolaget och inte uppvärderas av marknaden. 
11. Återköp av aktier: När företaget köper tillbaka sina aktier tolkas det oftast som en positiv signal av två anledningar: (a) det har starkt symbolvärde att de tror på sin framtid och (b) det leder till högre framtida avkastning för existerande aktieägare. För övrigt kan man säga att återköp av aktier är motsatsen till Spin-Offs; i fallet av Spin-Offs har bolaget gett upp hoppet att marknaden ska inse värdet i ett av dess segment, medan i fallet av aktieåterköp vill bolaget proaktivt dra nytta av denna felprisning på marknaden.
12. Nyemission och obligationslån: Kan tolkas både positivt och negativt, beroende på bolagets situation. Positivt i fallet av t.ex ett investmentbolag som får ett billigt lån eller gör en nyemission för att finansiera ett bra uppköp; negativt om aktieägare späds ut för mycket av nyemissionen eller om lånets räntesats överstiger värdet av investeringen. 
13. Riktad emission: Brukar tolkas positivt för investmentbolag och förvärvsbolag, särskilt om en stor aktör med gott rykte köper in sig (som i exemplet med Enad Global och TIN-Fonder samt Creades). Kan även tolkas positivt i bolag där stor osäkerhet råder kring värderingen, om en större aktör köper för ett pris omkring eller över nuvarande aktiekurs skapar det tillit att aktien faktiskt är värd detta och antagligen mer, vilket kan leda till plötslig uppgång.
14. Rapporter och förväntningar: Positivt när bolag slår sina förväntningar eller konsensusestimat från analytiker. Negativt när de misslyckas. I båda fallen blir det ofta en tillfällig överreaktion.
15. Media promotion och IR: IR (Internal Relations) innebär att bolaget snabbt och punktligt ger aktieägare all relevant information så fort de har möjlighet. Bolag med bra IR brukar värderas högre än de utan det, eftersom informationen är mer fullständig och därmed den upplevda osäkerheten lägre. Tesla är ett extremexempel av bra media och IR. Angler Gaming är exempel av dålig IR.
16. Hög osäkerhet: Kan skapa volatilitet utan fundamental anledning. Riktade emissioner, uppdragsanalyser eller bättre IR kan sänka volatiliteten och skapa en högre aktiekurs (om aktiekursen endast är låg pga osäkerhet och rädsla).
17. Turn-Arounds: När ett tidigare stadigt och bra bolag stöter på ett tillfälligt problem, som de kan fixa inom 1-3 år, medan resten av marknaden tror bolaget ska gå i konkurs.
18. Hidden Value: Så-kallat “Dolt värde” är när det finns underprissatta eller förbisedda tillgångar i bolaget, som överstiger det bokförda värdet av tillgångar. Exempelvis patent- och licensavtal, mark, byggnader, fordon, eller andra tillgångar med högt återförsäljningsvärde.
19. Trendigt/populärt: Det som är populärt brukar övervärderas tills trenden vänder. Ibland är trenden baserad på något fundamentalt, som t.ex lagstiftning eller förändrad efterfrågan. Ibland är trenden endast baserad på att det blivit en snackis eller ett viralt fenomen på social media. Det går att tjäna pengar genom att satsa på långsiktiga makrotrender (som ESG eller digitalisering), däremot är det mycket svårt och riskabelt med kortsiktiga trender; exempelvis pump-and-dump i dåliga svenska småbolag, som efterföljande imitationseffekt av det som hände GameStop i USA.  
20. Underskattad ledning: När du hittar ett bolag med duktig, beprövad ledning, men marknaden trots detta ställer låga förväntningar på bolaget. Exempelvis att de har historik av att vara duktiga capital allocators som skapat mycket aktieägarvärde och konsekvent varit framgångsrika.
21. Girighet och kortsiktighet i en aktie: Kan slå åt båda hållen. Om du har en tidshorisont på 5 år kanske du köper mer i en kvalitativ aktie, medan de med 2 månaders tidshorisont säljer vid en rapport eller nyhet, och därmed skapar en potentiell överreaktion.
22. Svåranalyserat: Bolag som är svåra att förstå kan vara missförstådda eller felvärderade under lång tid. Även om du hittar ett sådant bolag, som du anser är undervärderat, bör du ha som tumregel att kräva en konkret trigger till varför det ska uppvärderas inom ett års sikt. Annars kan alternativkostnaden av att ha ditt kapital i det stillastående bolaget bli hög på sikt.