Finanskursen

Kärnkraft behövs för att ej bli beroende av Ryssland eller Kina

Och nu finns dessutom äntligen ett svenskt Uran-Index att köpa  i form av Von Tobel Nuclear Energy Index

Kärnkraft står för baskraften av elnäten

Man får ofta höra att någonting är “den enda lösningen” (DEL) på ett problem.

Det stämmer aldrig. Det finns alltid andra lösningar som kan ersätta eller komplettera befintliga metoder. Klimataktivister skriker sig hesa om att den enda lösningen är att förbjuda sugrör av plast eller minska utsläppen av koldioxid, kanske t.o.m. att “den enda lösningen” är att producera och konsumera mindre. Det är förstås inte sant, men det krävs vision och innovation för att inte fastna i en malthusisk vinkelvolt.

Kärnkraft är inte heller en DEL. Däremot utgör kärnkraft under överskådlig tid en del av lösningen på mänsklighetens behov av energi för ökat välstånd, livskvalitet och implementering av tekniker för minskad skadlig miljöpåverkan.

Idag kommer omkring 80% av energin från fossila bränslen (olja, naturgas och kol). Det är bara den sista lilla femtedelen som kommer från hållbara källor som sol, vind, vatten och kärnkraft. En ganska stor andel av den kommer dessutom från förbränning av biomassa (trä och biobränsle).

Lagringslösningar är nyckeln till en övergång till förnyelsebara energikällor som sol, vind och vatten. Det kommer emellertid ta många år, sannolikt flera årtionden, att både bygga ut sol- och vindparker i stor skala samtidigt som lagringsinfrastrukturen hinner med i utvecklingen. En solkraftspark måste överdimensioneras för sitt användningsområde för att räcka till under årstider med mindre sol, dagar med mindre sol och tid på dygnet med svagare sol. När solen lyser starkt och efterfrågan är lägre än produktionskapaciteten måste överskottet lagras för att kunna tas ut under dels natten, dels komplettera produktionen under timmarna med svagare sol. På ett sätt kan energin som produceras under överskottstimmarna anses vara gratis – den måste nämligen lagras eller kastas bort om den inte efterfrågas just då.

Det är ändå inte “Den Enda Lösningen”, inte minst för att det tar för lång tid att bygga ut vindkrafts- och solenergiparker, för att inte tala om lagringslösningarna. Det finns inte tillräckligt med batterifabriker ens för att tillfredsställa omställningen till elbilar, än mindre storskalig kraftnätslagring som flyttar energin från dag till natt eller från blåst till vindstilla.

Vidare är tillverkningen av batterier och vindkraftsturbiner extremt Kinaberoende, där de ingående nyckelmaterialen, anodgrafit och sällsynta jordartsmetaller dels raffineras med stor miljöpåverkan, dels håller resten av världen gisslan då Kina kontrollerar 90-100% av exporten. Ur den aspekten är litiumjonbatterier, elmotorer och vindkraftsturbiner nästan jämförbara med olja från diktaturer, ur miljöaspekt såväl som säkerhetsaspekt.

Under den kalla vintern och därefter Ukrainakriget har inte minst Tyskland fått erfara kostnaderna av att vara beroende av ryska kolväten, och då har inte ens miljöfrågan beaktats. Om Tyskland istället hade tagit råd av de smarta fransmännen som under lång tid strategiskt byggt ut sin kärnkraftskapacitet, hade man kunnat spara både pengar och global uppvärmning.

 

Frankrike huserar mer än 10% av världens totala antal kärnkraftverk (cirka 50 av 450 reaktorer), och trots att mer än 70% av elproduktionen i Frankrike kommer från kärnkraft planeras en fortsatt utbyggnad. Det är riktigt smart. Inte minst klimatsmart. För kärnkraft är tills vidare en förutsättning för att kunna bygga ut sol- och vindkraft utan att samtidigt tvingas lägga kapital på lagringslösningar. Om man har en trygg bastillgång i form av kärnkraft, där produktionen kan anpassas efter efterfrågan så minskar behovet av lagringslösningar dramatiskt. Därmed kan man till att börja med främst lägga pengarna på utbyggnad av den förnybara elproduktionen, och låta lagringslösningarna släpa efter lite.
 

Fram till Ukrainakriget har Tyskland och USA, samt Japan varit återhållsamma i kärnkraftsfrågan. Men förutom i Frankrike har Kina stora utbyggnadsplaner. Just nu bygger landet nästan lika många reaktorer som hela Frankrike driver. I Europa finns det redan ett stort dokumenterat intresse i länder som Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Ungern och Tjeckien. Fler lär följa efter – visa av det senaste årets energiproblem, samt stärkta av EUs klassificering av investeringar i kärnenergi som hållbar. Kanske till och med Sverige följer efter. Inte minst medborgarna i södra Sverige kan vara benägna att ge sitt stöd till ett kärnkraftsvänligt parti efter att ha stått ut med dyra elnotor vilka dessutom varit nedsvärtade av klimatskam från polska kolkraftverk.

 

Nej, kärnkraft är inte den slutgiltiga lösningen, vare sig för Tyskland, Frankrike eller Polen. Kärnkraft är däremot en snarast nödvändig lösning på några årtiondens sikt, för att så snabbt som möjligt stoppa de skadliga verkningarna av olja, kol och gas och möjliggöra en snabbare utbyggnad av sol- och vindkraft. Det här har de finansiella marknaderna bara precis börjat ta till sig. Uransektorn utgör fortfarande en försvinnande liten del av det totala börsvärdet, trots att energi är grunden till all annan industri. De kommande månaderna och åren förväntas flera juniora urangruvor nå produktionsstatus, till exempel GoviEx, men även en handfull andra av betydande omfattning. När en exploratör lyckas övergå till bevisad producent med faktiska försäljningskontrakt kan börsvärdet ibland tiofaldigas.

Vidare kommer tiotals nya kärnkraftverk igång de närmaste åren, medan befintliga verk behöver fylla sina lager, samt blir alltmer stressade att teckna långtidskontrakt för kärnbränsle när uranpriset fortsätter att trenda uppåt. På bara något år har spotpriset triplats från 16 till 48 dollar per pund, och många bedömer att ett pris på minst 75 dollar krävs för att öppna de flesta befintliga urangruvor. Det senare behövs, och mer därtill, för att fylla efterfrågan från både kraftverk och uraninvesterare som Sprott Physical Uranium Trust (SPUT). Den senare har hamstrat stora mängder uran senaste året, och takten väntas tillta ytterligare när SPUT noteras på New York-börsen, vilket förväntas ske vilken månad som helst nu.

 

De närmaste åren ser alltmer ut att blåsa upp till en perfekt storm för grön energi som uranföretag.

Ukrainakriget har bara bidragit lite till att sätta fingret på kort sikt på faran med beroende av någon annans smutsiga kolväten för sin energi. Men det kan nog vara en katalysator för fonder att börja allokera mer seriösa mängder kapital till kärnkraftsrelaterade företag och bygga upp en kompetens på området.

När de väl har doppat tån i sektorn räknar jag med att successivt ökad kunskap om kärnkraft och urangruvor, i kombination med en slags officiell ESG-stämpel från EU, ska driva en stadig ström av nya investeringar i företagen som ingår i Vontobel Nuclear Energy Index.

Investeringar i hållbar energiproduktion utgör själva urtypen för långsiktigt ansvarsfulla investeringar av till exempel pensionsfonder. Som privat investerare kan du nu själv erhålla en väldiversifierad och uppdaterad exponering mot sektorn med en enda transaktion.

För mer bakgrund om Uransektorn kan du läsa dessa tre tidigare artiklar:

Finanskursen

*Lär dig analysera aktier och hitta billiga företag

*Samla dina investeringsidéer och gå igenom dem systematiskt

*Screening och trenderför att stärka din fundamentalanalys