Fourth Turning: Generationscykler och vändningar

Var fjärde generation förändras samhällsstrukturen radikalt

“En fantastisk bok ni måste läsa om ni inte gjort det, är The Fourth Turning. Jag har precis läst klart den och jag är helt fascinerad. Den är skriven 97, så den har ett par år på nacken, men den beskriver såna här generationscykler och vi är precis i en sån här fjärde vändning nu. “Fourth turning”, sista vändningen, är då krisvändningen. Senaste gången vi hade en fourth turning var 29′-kraschen, depressionen, som då blev klimaxen till andra världskriget. Det är det som händer i en fourth turning: det blir en total omvälvning av hela systemet. Sen behöver det inte alltid bli krig, men det har varit så i varenda fourth turning, om man går tillbaka flera tusentals år, som han gör i boken. De här cyklerna kommer hela tiden. De är ungefär 80-åriga cykler med 4 såna här turnings…”

–Martin Sandquist

Inspirerade av Martin Sandquist (avsnitt 93) bestämde vi oss för att läsa på om “The 4th Turning” och andra cykliska historiska modeller.

4th Turning är teori som bygger på interaktionen mellan olika generationsklasser och hur de samverkar i att skapa fyra st återkommande historiska mönster (High, Awakening, Unraveling, och Crisis). Dessa är jämförbara med årstider, eller med en pendel som tickar fram och tillbaka, med cirka 20 år mellan varandra. Om sista fjärde vändningen var 1940 med WW2, så är vi alltså i teorin ganska nära en nästa kris.

Nyttan av denna teori är att bli bättre på att sätta dagens läge i en historisk kontext och på så sätt förstå och förbereda sig inför samhällskriser. Detta avsnitt diskuterar vi teorin generellt. Nästa avsnitt pratar vi mer om förberedelse och praktiska implikationer.

Läs/Lyssna även på:

Veckans mindset: 4th Turning och historiska mönster.

4th Turning är en historisk modell om hur generationersklasser samverkar med samhället och leder till ett återkommande mönster som kan jämföras med säsongscykler (vår, sommar, höst, vinter).. Dessa fyra perioderna är:

1. High +++
2. Awakening +
3. Unraveling –
4. Crisis – –

—Och de varar i ungefär 20 år styck; så hela cykeln blir omkring 80-90 år. Den avslutas med att institutioner och samhällsstrukturer bryts ut och elimineras (jämför med Schumpeters begrepp Creative Destruction).

Krisperioden inleds av en s.k “trigger”. Sista krisperioden påbörjades 1929 med Depressionen. 2008 skedde den sista finanskrisen; den skulle isåfall teoretiskt kunna vara ett “triggereventet”, men att det värsta väntar.)

Varför upprepar sig detta mönster? För att den sista generationen som levde under förra krisperioden avgått från samhällets maktposter och de nya generationerna ej lärt sig av historien.

Veckans tips:

Skaffa historisk kontext.

  • Det tar tid att få en historisk kontext för det kräver att man sätter olika händelser i ett mönster och att man sedan jämför det med andra förklaringar. (Motsatsen är att hänga upp sig på en enstaka modell eller förklaring — som en konspirationsteoretiker).
  • Det räcker inte med en enstaka teori eller referenspunkt för få kontext. Lär dig om olika områden, dess historik och koncept. Läs böcker och essäer för djupförståelse.
  • Makroekonomiska mått och annan samhällsstatistik kan hjälpa dig att komplettera och bredda din kontext. Ta isåfall fram långa tidsserier (flera årtionden) över t.ex räntor, belåning, tillväxt, oljepris, guldpris, Ginikoefficient, patentansökningar… och grunna över hur de sammanhänger med historiska mönster.

Veckans citat:

“Må du leva i intressanta tider.”

Även: “I såna här tider tror jag man ska tänka på return of your money, inte return on your money.” ~Martin Sandquist

Veckans böcker:

4th Turning, Howe & Strauss

Även fler böcker på liknande tema (finans- och historiska cykler): Pendulum, Signals, Tomorrow’s Gold, The Great Crash, Lords of Finance, Bull!..

Finanskursen 2019

Presenteras av Mikael Syding

*Lär dig grunderna av värdeinvestering och hitta billiga företag

*Samla dina investeringsidéer och gå igenom dem systematiskt

*Förstå den mänskliga faktorn: Självkännedom, psykologi och risk