Finanskursen 2020

Julian Robertsons bakgrund

Julian Robertson jobbade som en aktiemäklare under sin tidiga karriär. Sedan när han var i 40-årsåldern, startade han en hedgefond. Tiger Management. Det gick väldigt bra för dem under ca 10 år, sedan tog de för mycket risk, tappade mycket värde och deras investerare drog sig ur.

Julian Robertsons strategier för värdeinvestering

Julian Robertson (och många av hans analytiker på Tiger) var extremt duktiga på fundamental analys. De var särskilt bra på att analysera balansräkningar för stora finansiella företag, som banker.

• Försök inte timea marknaden, använd dig av någon sorts hedge istället.
• Leta efter nya marknader där det är mindre konkurrens från andra investerare.
• Köp bra företag i en bransch du tror på, och blanka de dåliga. Julian Robertson köpte Wal-Mart, och blankade dess klenare fiender (i de regioner Wal-mart hade butiker som var överlägset bättre än sina dyrare konkurrenter).
• Fokusera inte på makroekonomisk analys, lägg allt analysarbete på fundamental analys.
• Försök hitta många bra idéer, istället för en enda grym.
• Överkomplicera inte dina investeringar, leta efter 2-3 övervägande stora faktorer som gör det till en självklarhet.
• Köp företag som har, eller snart kommer få, ett monopol inom sin bransch. Julian Robertson köpte bland annat diamantföretaget De Beers, och Wal-Mart, som tidigare nämnt.
• Köp små, snabbväxande bolag, som inte bevakas av analytiker.
• Gör en branschanalys och leta sedan efter en tydlig anledningen till varför ett av dessa företag har en stark konkurrensfördel relativt de övriga. Här är ett bra exempel: Julian Robertson & Tiger köpte Tesco, för att de hade sina egna varumärken (liksom ICA Basic och Garant idag, i Sverige). Detta innebar att de kunde dels tjäna på shelf-space, och att de hade kontroll över varumärket. Det hade inte de stora andra butikerna på den tiden.

Julian Robertsons största misstag: 

Hans största misstag var att släppa sina growth stocks och köpa ouppskattade value stocks 1998-1999, under peaken av IT-Boomen! Det hade funkat–och antagligen varit lönsamt–för en privatinvesterare, men ej för honom som ansvarig för en hedgefond.

Han hade även för hög belåning och straffades därmed extra hårt av denna fel-timing.

Läs vidare: Om strategierna från andra kända värdeinvesterare.