Relativ förändring, röda drottningar och bestående konkurrensfördelar
Undvik att slösa tid och resurser på att göra saker som inte leder någonstans; försök istället fokusera på långsiktiga konkurrensfördelar
Men det är lättare sagt än gjort att hitta. Det blir enklare om man tänker i form av *relativ* förändring istället för absolut förändring, och ett sätt att göra det är genom att identifiera situationer s.k ”Red Queen Situations”.
Red queen effect = “Running as fast as you can just to keep things the same”
Relativ förändring, röda drottningar och bestående konkurrensfördelar
https://soundcloud.com/25minuter/54-undvik-roda-drottningar-tank-relativ-forandring-och-hitta-bestaende-konkurrensfordelar
Läs / lyssna även:
- Producentöverskott vs konsumentöverskott
- Varför det är svårt att hitta bestående konkurrensfördelar
- Martin Sandquists intervju på 25 Minuter, om sanningssökeri och personlig utveckling
- Bara de paranoida överlever (paradigmskiften inom en bransch)
Veckans bok:
Deep Simplicity. En bok som förklarar massa avancerade begrepp från evolutionsteori och andra saker på enkla, vardagliga sätt.
Veckans mindset:
Innan du är på väg att göra något, tänk ett steg längre: “Är detta något som kommer ge mig en bestående konkurrensfördel, eller är det bara något jag gör för att hålla mig över ytan?”
Här är två vanliga exempel: (1) vidareutbildning inom alla områden som inte är “cutting edge” och (2) När alla andra (som konkurrerar med dig) gör en sak, och du också gör den. Då får ingen någon relativ fördel.
Om alla andra har grymma betyg så spelar det ingen roll om du har det. Det är annat som står ut (för arbetsgivare). Typ kåruppdrag, jobb, eller häftiga projekt och hobbier, eller om du har ett specifikt nätverk.
Och det finns 2 exempel då du med stor säkerhet kan veta att du faktiskt bygger bestående fördelar.
Då:
1) Du bygger på med nya, kompletterande kompetenser. Alltså s.k talent stacking, för att skapa en värdefull och svårersatt kombination.
2) Då dina ansträngningar tydligt bygger mot ett långsiktigt mål.
Övriga tips från avsnittet:
- Två exempel av Red Queen Effect:
1) Spelteori / fångens dilemma –> undvik att hamna i sådana situationer.
2) Konsumentöverskott i mikroekonomi —> det kända exemplet med symaskiner. Gäller ofta vid uppkomst av ny teknologi.
- Många tror att Darwinistisk evolution är en ofelbar process där världen automatiskt optimeras på något slags utopiskt sätt.
- T.ex att växter, djur och människor, samt företag/organisationer rör sig sakta men säkert mot perfektion. Därmed antas att som händer vara “bra”, och att hög konkurrens därmed är något som per definition är bra för en art/ras/industri. Dock stor skillnad mellan företagande och natur i detta avseende. (Företag och organisationer är inte levande ting. Dessutom blir de ofta mindre effektiva ju större de blir.)
- Det blir lätt (omedvetet) misstolkat till något slags resonemang gällande “gott” mot “ont” — där det goda ska vinna.
- EX: Leveraged buy-outs. Antogs initialt vara optimalt marknadsbeteende (i form av den osynliga handen eller survival of the fittest)
- Dessutom rör sig både evolutionen och den “osynliga handen” på sig långsamt. Båda stämmer principiellt över längre sikt, men absolut inte nödvändigvis på kort sikt. Inom evolutionen så kan “dåliga/underlägsna” traits sprida sig flera generationer i rad av olika anledningar, innan de (ofta) blir ersatta av “bra/bättre” egenskaper. Inom företagande och politik kan korruption/fuffens/dåliga regler och normer sitta kvar länge innan de ersätts med bättre motsvarigheter.
Finanskursen 2019