Finanskursen

Intrinsic value = vad något faktiskt är värt

En hundralapp är värd 100kr. Det är hundralappens intrinsiska värde. Det är lite knepigare, men inte mycket, med en aktie. Värdet på en aktie är summan av företagets alla framtida vinster per aktie (egentligen kassaflöden). Problemet är att gissa ungefär vad dessa kan bli, snarare än att hoppas på vad någon anonym dåre kan tänkas betala för aktien utan att i sin tur göra en bedömning av det underliggande värdet.

Intrinsic value, eller inneboende värde, är det värde du får äganderätt till när du köper en aktie. Det är vad din andel i företagets tillgångar och kassaflöden faktiskt är värd, oavsett vad andra är beredda att betala för din aktie.

Du betalar i kronor för aktien, och för det vill du ha minst samma värde i kronor som du betalat. Du vill t.ex. förstås inte köpa en hundralapp för 110 kronor. På aktiemarknaden spekulerar många i att någon annan förhoppningsvis ska köpa aktien för ett större belopp i framtiden, utan att fundera på vilka underliggande värden företaget faktiskt rimligen kan tänkas skapa.

Problemet är att om företaget och aktien inte faktiskt har ett inneboende värde så får man förr eller senare slut på kön med större dårar som är beredda att betala mer än vad aktien är värd. Vi tar och illustrerar med några exempel:

Det är lätt med obligationer

En obligation ger 100kr i utbetalning om precis ett år. Garanterat av staten. Vad är du beredd att betala för den idag? Vad är rimligt att betala?

De flesta är överens om att 100kr är absolut max att betala för den i alla rimliga situationer. Om du betalar mer så vet du att du kommer förlora pengar, och då är det bättre att behålla pengarna själv. Det är så enkelt som att det pris du betalar avgör helt och hållet vad du får för avkastning. Om du betalar 90kr får du 100/90-1 = 11% avkastning. Om du betalar 110kr får du 100/110-1 = -9% avkastning.

När det gäller aktier är det lite mer komplicerat, men ändå i grund och botten samma matematik. Vi vet inte hur mycket pengar vi får “i morgon” för vår hundralapp. Däremot finns scenarier som är mer eller mindre sannolika, och dessa scenarier påverkas inte av vad du betalar. Därmed kan man fortfarande behandla situationen som om man vet att man ska få belopp X i framtiden, även om man inte vet vad X är.

Om du betalar 100kr idag och får X kr i morgon så vet du att avkastningen blir mycket lägre, än om du betalar till exempel 50kr idag och alltså får samma X kr i morgon.

X/50 – 1 >> X/100-1,

Där X är vad ägandet av aktien visar sig vara värd om ett år.

Testa med olika värden på X:

Till exempel X=100 ger +100% om man betalar 50, men +/- 0% om man betalar 100. Så länge inte bedömningen av vad X kan bli ändras väsentligt finns sällan anledning att jaga efter aktien och betala mer och mer bara för att andra gör det.

Ibland är det svårare än annars att göra en prognos om det framtida värdet X, och om man inte alls kan göra det så bör man inte göra en investering. Ofta kan man ändå resonera sig fram till ett intervall av prognoser och sannolikheten att dessa infaller. Även om jag inte vet om Hennes & Mauritz kommer tjäna 150kr så kanske jag kan vara rimligt säker på att det blir mellan 100-200kr. Om det är det enda året H&M finns och sedan lägger ner utan extravärden så är 100-200kr H&Ms intrinsiska värde.

Man kan illustrera situationen med tre kuvert med olika mycket pengar i.

Antag att det ligger 100kr, 150kr och 200kr i respektive kuvert. Det går inte att se hur mycket pengar som ligger i. Hur mycket ska man betala för att få ta ett av kuverten?

Om man vet att man får göra om valet många gånger så är det rationella svaret “nästan 150kr,” dvs genomsnittet av innehållet (men lite mindre pga risken att du aldrig får slumpen på din sida)

En del riktigt riskvilliga individer är beredda att betala 150-200kr för att få göra valet en enda gång. Chansen finns ju att man råkar få kuvertet med 200kr vid första valet. En del blir så förblindade av potentialen att de har tur, att det kommer gå riktigt bra, att det blir vinstkuvertet som hamnar i deras händer, att de vill betala mer än det förväntade genomsnittsutfallet.

I aktiesammanhang motsvarar det att betala lite högre värderingsmultiplar än vad som är normalt, t.ex. P/E 20 istället för P/E 15. Det brukar inte bli så bra i genomsnitt över tid och många tillfällen, men det kan gå bra – om man har tur.

Man kan förstås hoppas att ett företag ska växa snabbt och göra stora vinster och vara beredd att betala mer än andra för chansen att företaget lyckas. Om man har tur eller gör en bättre bedömning än andra och betalar mindre för aktien än summan av de framtida kassaflödena så gör man en god affär.

Men, det viktiga att komma ihåg är att hur bra ett företag än är eller kommer bli finns ett pris som är så högt att man förlorar pengar om man betalar det. På motsvarande sätt finns alltid ett pris, hur dålig tillgången än är (t.ex. en skräpobligation i ett företag som går i konkurs), som är så lågt att man gör en vinst eller åtminstone kommer ut på +/-0.

Intrinsic value är själva värdet på det du får äganderätt till

Och det behöver inte ha någonting att göra med marknadspriset på tillgången (aktien t.ex.). Även om ingen någonsin vill köpa din aktie kommer du fortfarande ha rätt till din andel av företagets tillgångar, vinster, utdelningar osv. DET är det inneboende värdet. Det är det du som värdeinvesterare fokuserar på. Och ibland, litegrann på en prognos om vad andra kan tänkas betala för att få del av det i ett mer optimistiskt marknadsläge längre fram.

Obs: Om du vill se ett praktiskt exempel på hur jag hittar nya aktier har jag gjort en 29 minuter lång gratis video som du kan se här:

https://finanskursen.se/videopresentation/