Förmögenhetseffekten ("Wealth Effect")
Folk spenderar mer när de känner sig rika och optimistiska inför framtiden
Förmögenhetseffekten (Wealth Effect) kan beskrivas som följande: Ju mer pengar som finns i omlopp, desto mer spenderas och investeras det. När folk konsumerar utan att knappt tänka på saken, och investerar som om det vore naturligt, leder det till en sorts optimism (som att framtiden alltid är bättre).
Folk tar alltså sällan hänsyn till konjunkturscykler.
Här kan du se ett exempel på krediteffekten (som oftast är vad som skapar högkonjunkturer)
Denna överdrivna optimism är Förmögenhetseffekten. Den resulterar i att folk spenderar mer pengar. Vilket leder till högre omlopp i ekonomin. Banker, fastighet- och byggbolag är bland de som gynnas mest.
Men även företag som tillverkar lyxföremål, statusobjekt eller kompromisslösningar kan tjäna mer. Som Rolex eller Daniel Wellingtons klockor.
Exempel på hur förmögenhetseffekten driver upp efterfrågan på lyxföremål och kompromisslösningar:
Ju mer pengar som finns i omlopp, desto mindre blir de värda och desto viktigare blir andra typer av kapital, relativt. Som social status. Ett lustigt historiskt exempel är Gilded Age, under 1880-talet, då USAs rikaste familjer köpte badkar i guld och åt hundratals ostron och krabbor för att visa hur rika och tuffa de var.
När de rika påbörjar “tävlingen” om att ha flest lyxobjekt och stora fester, härmar sedan stora delar av övriga befolkningen dem. Det skapar en slags feedback loop av psykologisk efterfrågan, för saker som inte fanns förut.
Plötsligt blir det en “grej” att äga ett särskilt plagg eller dyrt smycke. Endast de rika har råd, men övriga befolkningen vill också passa in och vara trendiga. Då skapas kompromisslösningar. Om de rika köper Rolexklockor och Patek Philippe, köper vanligt folk Daniel Wellington klockor.
Detta koncept (kompromisslösningar – hög kvalitet till billigt pris) är även framgångsrikt för kläder, parfym och skönhetsprodukter.
När förmögenhetseffekten spelar roll:
Förmögenhetseffekten spelar som mest roll när det är enkelt att låna pengar och räntor är låga. För då är mycket kapital i omlopp. Och det leder till att de flesta gör irrationella inköp och “investeringar”. Det är under en sådan tidsperiod (om du kan identifiera den) som skillnaden avspeglas som störst mellan de som är mer erfarna på börsen står ut mellan de som just lockats in, tack vare goda tider.
Slutord:
Tänk på förmögenhetseffekten som en slags förlängd arm av kreditcykeln, när den står på sin topp, när räntor är låga och lånekrav är minimala. Kraften av förmögenhetseffekten bör inte underskattas.
Läs / Lyssna även:
Finanskursen 2020